Vill börja med att be om ursäkt till alla er som kommenterat bloggen eller försökt nå mig genom andra sociala medier! Det är nämligen så att det enda internet jag har i lägenheten är ett mobilt bredband, alltså har jag varken mobil eller iPad uppkopplat på något wifi, vilket betyder att jag inte kan läsa några meddelanden på mobilen (viber, kik, heytell, om det inte är sms), inte heller kommentarer på bloggen osv. Detta betyder alltså att jag inte heller kan skypa med någon då mitt internet är så dåligt att det tar hundra år innan exempelvis facebook har laddats klart... 

Och i helgen har jag varit hos Konrad och Annemarie (min farbror och hans fru), då hade jag inte med mig datorn och de har inte heller något wifi - alltså inget internet på hela helgen = inga meddelanden lästa, inga meddelanden svarade på. 

Sådär, nu har jag bett om ursäkt och förklarat mig, haha. 

 

Ska berätta om helgen i korta drag

Fredag: Konrad och Annemarie kom hit vid ca. 11.45, de tittade lite i lägenheten och jag packade ihop lite då det bestämdes att jag skulle sova hos dom

Sen styrde vi bilen mot Wien och universitet (ska läsa en tyskakurs), där fick jag gör ett test för att se vilken nivå jag var på... När jag väl skulle anmäla mig så fanns det bara tider för den nivån som testet hade visat att jag låg på, tre dagar i veckan mellan 19.00 - 20.30, jag hade tänkt mig två gånger i veckan på morgonen... Blev satt på en väntelista och om det kommer upp en ledig tid så ringer dom...

Efter universitetet åkte vi till West Bahnhof, där ett ÖBBtågkort skulle införskaffas så jag kan åka billigt mellan Rekawinkel och Wien. (Dessa två saker tog sammanlagt 3-4 timmar att göra hahaha)

Till slut åkte vi till deras lägenhet och gick och åt mat, eftersom jag dessa dagar i Rekawinkel ätit så långsamt och inte så mycket så fick magen en chock när jag åt schnitzel väldigt snabbt vilket resulterade i att jag spydde upp allting efteråt - hejdå schnitzeln som jag längtat efter hela veckan...

På kvällen spelade vi kort, tittade på tv och bara hängde...

 

Lördag: Gick upp ganska sent och åkte mot IKEA (jippie!!!!) där saker till lägenheten inhandlades. Köpte en klädstång, en pastaslev, papperskorg, spegel, klädhängare, en sak som jag inte vet vad den heter men man kan lägga kläder i, förlängningssladdar och häftmassa som vi köpte på Libro... Vi åt köttbullar på IKEA-resturangen och jag kände mig som hemma. Åt köttbullarna väldigt sakta så att jag inte skulle spy upp dom också (kanske kommer få bulimi om jag ska spy så mycket??? *skämtar*). Efter IKEA åkte vi till Favoritenstrasse, en lång shoppinggata med affärer och shoppingcenter, vi satte oss på ett café och drack öl i den 25-gradiga(!!!!!!!!!!!!!) värmen, eller om det var 20? Kändes som 30-35 i solen haha... 

Kvällen spenderades återigen i deras lägenhet med kortspel och tv, åt pizza till middag! 

 

Söndag: Tillbaka till Rekawinkel (ve och fasa) för att sätta upp spegeln, bygga ihop klädstången. Vi rensade även och städade. Det blev ganska bra till slut och när vi var klara åkte vi och åt middag på en resturang, schnitzel igen som intogs sakta, sakta så inte spyincidenten skulle upprepas... Efter maten lämnade Konrad och Annemarie av mig utanför lägenheten och de åkte hem. 

Alltså sitter jag nu i lägenheten, framför datorn och fällt några tårar i min ensamhet då ångesten inför nästa vecka kröp sig på. 

 

Sammanfattning

- Helgen: Helgen var riktigt bra, det var skönt att komma iväg ifrån lägenheten. Och jag tänker nu på att det kanske låter konstigt att jag skaffa det där tågkortet, åkte till IKEA osv och jag vet inte riktigt heller varför eftersom det inte känns riktigt bra än, inte bra alls egentligen. 

Fredag var jag nog ganska nere egentligen då jag endast kunde tänka på att snart skulle helgen vara förbi och att jag var återigen tvungen att vara tillbaka på jobbet. Lördagen var bättre då jag ganska snabbt känner mig hemma i Konrad och Annemaries lägenhet. Söndag (idag) är värst då jag nu är ensam...

 

- Mående: Just nu vill jag inget annat än att vara var som helst förutom här, tanken på att imorn ska jag träda in i rollen som Au Pair får det att göra lite ont i hjärtat. 

Jag har haft helgen på mig att fundera på VARFÖR jag egentligen har mått såhär dåligt de senaste dagarna. Jag vill inte hem men jag vill inte vara här (i Rekawinkel) - var det jag kom fram till, alltså kanske det är så att jag inte vill jobba som Au Pair? Kanske gick allt detta alldeles för snabbt och att jag inte riktigt hann inse vad egentligen vill/ville...? 

 

 

Skriver igen när jag lust, tid och ork!