WOW (varning för lång inlägg)

Så, nu har jag landat i min lägenhet efter vad som känts som den längsta och den kortaste dagen i mitt liv.
 
Som rubriken säger så - WOW. Alltså den här dagen har känts så overklig. Jag har ju vetat om den ganska länge och försökt förbereda mig men...oj ska jag säga. Så mycket nya intryck, känslor, människor, språk, mat, livsstil, lärdomar, ja allting. 
 
Dagen började med att klockan ringde 07.00, låg kvar en stund i sängen för att verkligen vara säker på att det här händer. Gick upp, tog en dusch, packade det sista. 08.45 satt vi i bilen på väg mot Arlanda, vägen dit gick bra, var en mindre trafikstockning i Stockholm men som löste upp sig ganska snabbt. På vägen stannade vi på 7eleven och jag åt korv till frukost, haha! Vi var på Arlanda runt 11.30, vi checkade in, tog en kaffe och bara döda tid. Vid 12.30 gick jag igenom säkerhetskontrollen och satte mig i gaten, lyssnade på musik och bara försökte hålla mig lugn och sansad (en utmaning vill jag lova)...
 
Flygfärden gick väldigt bra, jag sov en stund, lyssnade på musik, spelade spel, tittade på molnen och blev extremt kissnödig... Väl landad så gick jag ganska sakta mot väskorna, var tvungen att verkligen ta det lugnt så jag inte skulle få ett nervsammanbrott. Jag gick på toa, hämtade väskan och gick mot utgången där Karola, Ferdi och Leo stod med namnskyltar med mitt namn (Leo hade skrivit sitt namn på sin). Allt kändes väldigt bra och väldigt lustigt liksom. Absurd känsla på något sätt. Vi satte oss i bilen och styrde kosan mot Rekawinkel. Jag pratade lite med Karola och pratade bilar med Ferdi, tror jag gjorde mig lite populär där när jag berätta att jag kört en ferrari! (Undrar om jag inte föddes till kille ändå...?  ;)) Väl framme så fick jag se familjens hus och morföräldrarnas hus, de sitter ihop så barnen har alltid när till sin morföräldrar. Husen är inte så svenska utan lite speciell stil. Efter en stund kom också det tredje barnet Rosa och hälsade, hon verkar ganska vuxen och förnuftig på något sätt.
Efter ett tag till begav vi oss ner för tomten till Karolas systers hus, ett väldigt modernt och fint hus. Där pratade jag lite med Karolas syster Ruth, blev visad runt av Ruths son Theo och Ferdi, busade med Leo och bara försökte vara liksom, om ni förstår. Det bjöds på risotto och ravioli, väldigt speciella smaker - men gott! Efter maten fick jag ett glas vin som var RIKTIGT gott! 
När klockan närmade sig åtta begav vi oss upp mot Karolas hus och hämtade lite grejer sedan tog vi bilen direkt till lägenheten.
 
Lägenheten då? När vi lastat av allt i lägenheten och Karola, Ferdi och Leo åkt så satte jag mig i soffan och började stortjuta - inte för att jag inte trivs eller vill åka hem men för att det har varit så SJUKT mycket känslor idag att mitt psyke inte visste hur jag skulle hantera det annat än att börja gråta. Ringde mamma, pappa och syrran och då kändes det lite bättre. 
Har gått runt och kollat i lägenheten nu, var saker finns, något som bekymrar mig är var alla mina kläder ska få plats? Finns ett klädskåp men där ligger det handdukar och lakan.. Hm, får komma på en lösning på detta. Toan var i alla fall jättefräsch och fin. Mitt nya favoritställe, helt klart! 
Ska försöka ta en tripp till IKEA i helgen och införskaffa en helkroppsspegel!
 
Om man ska skulle försöka packa upp lite smått och kanske lägga sig i sängen? God natt! :D


Kommentarer
Jessica

ska ladda ner viber fort som tusan så vi kan prata snart! Eller nåt... Nåja, stay cool, vi hörs snart!
Pussar och kramar

2012-10-01 @ 21:15:26
URL: http://shhjustlisten.blogg.se
Lena Reuterwall

SÅ kul att läsa!!! Får flashback från tiden när jag åkte till London som Au-pair!
Det kommer att bli så sjukt bra! Bland det bästa du gör i livet. Trust me! :)
Det låter som att du kommer att trivas. Panikkänslor hör till dom två första veckorna :) Håll ut, det kommer att bli kanon!
Kram på dig!

2012-10-01 @ 21:37:25
Aggebagge

Låter i alla fall som att du fortfarande är dig själv även borta i Österrike, vilket ju är bra :)

Det kommer gå kanon dö! om du får hemlängtan, baka en kladdkaka och skypea med mig, så kan vi ha våra kladdkakefredagar ändå :P

2012-10-01 @ 21:45:45


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0